Om Israelinnovation
– Varmt välkommen till Israelinnovation.se vilken informerar om nya innovationer, entreprenörskap och affärsliv från Israel. Tanken bakom Israelinnovation.se är att ge dig som läsare en inblick i Israels intensiva utvecklande av nya innovationer och affärsliv vilket är aspekter som sällan publiceras i svensk media.
Dagligen publiceras det nyheter om innovationer från Israel och en del av dem publiceras här. Vetenskap och teknik i Israel är en av landets mest utvecklade sektorer. Andelen israeler som är engagerade inom det vetenskapliga och tekniska området samt de belopp som spenderas på forskning och utveckling i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP), är bland de högsta i världen.
Israeliska forskare har bidragit till utveckling av t.ex. jordbruk, datavetenskap, elektronik, genetik, medicin, optik, solenergi och olika områden inom teknik. Israel är hem för stora aktörer inom den högteknologiska industrin och redan 1998 blev t.ex. Tel Aviv av Newsweek utsedd som en av de tio mest tekniskt inflytelserika städerna i världen.
Sedan 2000 har Israel varit medlem i EUREKA som koordinerar regeringar, institut och företag gällande innovation och under 2010-2011 var Israel ordförande.
Trots sin lilla hemmamarknad, Israel har lyckats bygga en levande start-up-scen som konkurrerar med de mycket större ländernas.
Häromåret mötte högteknologi i Israel en intressant skärningspunkt: å ena sidan, efter ett decennium av rekordprestationer och välstånd, stärker industrin alltmer sin ställning som en av den israeliska ekonomins centrala sektorer. Å andra sidan svalnar kapitalmarknaden, ett krig rasar i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland påverkar den globala ekonomin och rörligheten för arbetstagare (inklusive i Israel). Detta kommer på baksidan av konsekvenserna av Covid-pandemin som bröt ut för mer än två år sedan. ”The High-Tech Situation Report 2022” återspeglar allt ovanstående och presenterar högteknologins framgångar och siffrorna bakom branschen, samtidigt som den belyser de utmaningar som måste kämpas med för att fortsätta behålla Israels ledande position.
Den första delen av rapporten presenterar en uppdaterad lägesrapport om israelisk högteknologi, inklusive de utmaningar som den står inför. En framträdande siffra som belyser detta gap är att Israel upptar 1:a plats bland OECD: s länder i utgifter för FoU i förhållande till BNP. År 2019 överskred Israel 5% -märket för första gången och 2020 (det sista året för vilket denna siffra publicerades) låg siffran redan på 5,4%. Däremot ligger Israel sist i OECD när det gäller nivån på de offentliga utgifterna för FoU av de totala utgifterna på detta område. År 2019 finansierades mindre än 10% av alla utgifter för FoU, vilket motsvarar 0,5% av BNP, av staten. Som jämförelse var denna siffra i USA 205 och utgjorde 0,66% av BNP, medan den i europeiska länder som Tyskland och Frankrike steg till 30% som var 0,69% respektive 0,88% av BNP. Dessa skillnader kan tyckas obetydliga, men de innebär ökade årliga statliga investeringar i FoU på 2,4–5,7 miljarder shekel. Denna statliga investering är inriktad på banbrytande FoU med hög risk som kommer att säkerställa fortsatt tillväxt på medellång och lång sikt som den privata sektorn har svårt att finansiera.
En annan framträdande kontrast är relaterad till arbetstagare anställda i den högteknologiska industrin – en särskilt kritisk fråga i en period då många arbetare rör sig i högteknologisk riktning och när ett nationellt program formuleras för att öka antalet anställda i branschen till 15% av alla tjänstemän. Antalet högteknologiska anställda ökade med 27 000 under 2021 och branschen sysselsätter nu 362 000 arbetare. Högteknologi visade särskilt snabb tillväxt i antalet tjänstemän: tillväxttakten 2021 var 8%, jämfört med tillväxten på endast 1% av ekonomins totala antal tjänstemän under samma period. Med andra ord ansluter sig arbetstagarna till högteknologi i en takt som är åtta gånger högre än de ansluter sig till andra sektorer av ekonomin.
Samtidigt återgick arbetslösheten som skapats i den högteknologiska industrin med utbrottet av Covid-pandemin till sin låga nivå före Covid. De som ansluter sig till den högteknologiska industrin tillhör främst Israels yngre befolkning, vilket beskrivs i detalj i rapportens första avsnitt. Ytterligare bevis på denna trend är det faktum att datavetenskap var den mest populära akademiska studiekursen i Israel under 2019-2020 med mer än 20 000 som studerade någon form av kombination av denna kurs – 10.8% av alla studenter. I alla åldersgrupper, även de som vanligtvis byter karriär, ökar dessutom deltagandet i högteknologiska anställningar. Ändå är högteknologi bevarande står som en exklusiv industri där tillväxten främst är den (icke-ortodoxa) judiska befolkningen i centrala Israel. En undersökning av förändringarna i sammansättningen av tjänstemän med högteknologi visar att endast 200 araber anslöt sig till högteknologi 2021 medan antalet ultraortodoxa högteknologiska anställda minskade med 500 (det mesta av detta kan tillskrivas de 1 200 ultraortodoxa kvinnor som lämnade högteknologi).
Tel Aviv är Israels obestridda högteknologiska huvudstad när det gäller antalet anställda i företag där och antalet företag som öppnar sina kontor där. Staden är hem för över en tredjedel av de högteknologiska företagen som är verksamma i Israel och för en fjärdedel av branschens anställda. Siffrorna visar också att Jerusalem kännetecknas av främst små högteknologiska företag till skillnad från Haifa som främst har stora företag. Beersheba är den snabbast växande staden när det gäller antalet nya startups, även om dessa fortfarande är små (en ökning från 70 startups 2015 till 100 år 2020).
Branschens centralisering uttrycktes inte bara på arbetsgivarnas plats, det vill säga ibland på avstånd från bostadsområden utan också på de platser där högteknologiska anställda bor. 60,3% av högteknologiska tjänstemän bor i städer i centrala Israel, medan den allmänna andelen anställda från alla sektorer av ekonomin i dessa städer är 45,5%. Med andra ord, som CBS-data för 2020 avslöjar, är representationen av invånare från centrala Israel inom högteknologi 35% större än deras relativa andel av alla Israels tjänstemän.1 Däremot är representationen av invånare från norra och södra Israel inom högteknologi 33% lägre än deras andel av alla tjänstemän. I Jerusalem är denna siffra 50 procent. Endast i Haifa-distriktet matchar förhållandet mellan tjänstemän högteknologiska anställda sin andel av den allmänna befolkningen. Det bör betonas att dessa skillnader mellan periferin och centrala Israel delvis beror på den låga högteknologiska representationen av de arabiska och ultraortodoxa befolkningsgrupperna, som i allmänhet bor i andra områden med en betydande koncentration av ultraortodoxa i Jerusalem, och av den arabiska sektorn i norra och södra Israel. Det finns också skillnader inom den judiska befolkningen mellan invånare i centrala Israel och periferin som börjar redan i utbildningssystemet. Proportionellt fler skolelever från centrala Israel är berättigade till ett studentexamen, en högre andel invånare från centrala Israel med ett studentexamen accepteras till högre utbildning, och dessa studenter visar en större benägenhet att vända sig till studier i högteknologiska ämnen.
En analys av fördelningen av arbetstagare mellan de olika typerna av israeliska högteknologiska arbetsgivare avslöjar att trots Israels image som en ”startup-nation” är endast 8% av arbetarna anställda i företag som definieras som startups, med de flesta anställda i mer mogna företag. I praktiken är den största koncentrationen av arbetstagare i högteknologiska industriföretag som sysselsätter 30% av sina anställda. Denna sektor omfattar främst försvarsindustrin som är bland sektorns största arbetsgivare.
Ytterligare mätvärden som vittnar om högteknologins motståndskraft och dess betydelse för den israeliska ekonomin uppnådde betydande milstolpar förra året: högteknologisk export översteg 50% av den totala israeliska exporten för första gången och nådde 54% 2021. Dessutom passerade förhållandet mellan tjänstemän högteknologiska anställda av alla tjänstemän i Israel 10% för första gången i år och låg på 10,4%. Samtidigt halkade Israel till 15:e plats i Global Innovation Index (GII) 2021, efter att ha rankats på 13:e plats 2020 och 10:e plats 2019. Israel rankas först i Global Innovation Index i flera delmått som vittnar om bredden och djupet i landets högteknologiska industri, såsom offentliga utgifter för FoU, omfattningen av riskkapitalinvesteringar, export av IKT-produkter och sektorsövergripande samarbeten inom innovationsområden. Däremot rankas Israel under det globala genomsnittet i andra mätvärden relaterade till infrastrukturer som är kritiska för att uppnå tekniska framsteg, såsom regleringsklimat, deltagande i digitaliseringsprocesser inom den offentliga sektorn, andelen utgifter för programvara ur BNP etc.
Ett annat rekord som slogs av högteknologiska företag 2021 var det totala kapitalet som nystartade företag samlade in – cirka 72 US$ miljarder på ett år, mer än dubbelt så mycket som föregående år. Cirka 56% av kapitalet samlades in av företag som handlar med företagsprogramvara, cyber eller fintech. Företag inom högriskområden, med längre utvecklings- och försäljningsprocesser som också i allmänhet är mer utsatta för rättsliga konsekvenser, lockade mindre riskkapitalinvesterares uppmärksamhet. De storskaliga insamlingsrundorna blir allt vanligare: 88 av dessa insamlingsrundor 2021 definierades som megarundor på minst uUS$100 miljoner. Sedan 2018 har det årliga antalet megarundor ökat mer än tiofaldigt.
Däremot har den senaste perioden varit mer måttlig för de mogna teknikföretagen i Israel och dämpat euforin och spänningen som följde vågen av börsintroduktioner av israeliska företag på Wall Street 2021. Som en del av utarbetandet av denna rapport undersökte innovationsmyndigheten data från 125 teknikföretag med anknytning till Israel som handlades på NASDAQ och fann att deras sammanlagda värde minskade med 9,4% mellan april 2021 och april 2022, från US$ 252 miljarder dollar till US$ 228 miljarder. Under samma period steg NASDAQ-indexet själv 9,3%. Värdet på de israeliska teknikföretag som handlas i TA-35-indexet minskade också med 9,5%, medan TA-35-indexet steg med 22% under samma period. Denna trend uttrycktes i de första tecknen på minskad privat marknadsfinansiering för startups i Israel och USA under första kvartalet 2022, jämfört med parallella perioder föregående år. Ändå är det fortfarande för tidigt att peka på en trend.
Den andra delen av rapporten presenterar en djupgående diskussion om regeringens och innovationsmyndighetens förändrade roll i kölvattnet av den israeliska högteknologiska industrins mognad och den utvecklande konkurrensen mellan innovationscentra i många länder, som alla konkurrerar om kapital, arbetare och entreprenörer. Bland annat är Israels relativa andel av den globala riskkapitalkakan på nedgång (trots ökningen av den absoluta totala summan av investeringar som når startups). Dessutom har Israel sjunkit i rankningar relaterade till akademi och beredskap för framtida teknik. Det krävs därför åtgärder för att möjliggöra nästa stora steg för israelisk högteknologi.
Under de senaste decennierna har statligt stöd fokuserat på att lägga infrastruktur som är nödvändig för att etablera och stärka branschen, till exempel ”Yozma” -programmet som lägger grunden för den israeliska riskkapitalindustrin och inkubatorprogrammet som stödde högriskstarter i tidiga skeden. Det centrala stödverktyg som användes var direkt stöd till företag via ekonomiska bidrag. Innovationsmyndighetens nya generation av stöd- och investeringsverktyg, som nu införs och beskrivs i denna rapport, uttrycker regeringens och innovationsmyndighetens förändrade roll i innovationsekosystemet. Denna förändring kommer att uppmuntra övergången av israelisk teknik till den offentliga sektorn och livet för israeliska medborgare som för närvarande ofta misslyckas med att dra nytta av frukterna av innovation som skapats av israeliska företag. I stor utsträckning är staten Israel och dess medborgare ”barfotaskomakaren” när det gäller assimilering av den teknik och innovation de åtnjuter. Som en del av myndighetens nya strategiska program, vars avsnitt presenteras i denna rapport, kommer det att bli en förmedlande och underlättande faktor som strävar efter att stärka kopplingen mellan den offentliga sektorn och den israeliska högteknologiska industrin, inom ramen för de offentliga tjänster som israeliska medborgare får och den offentliga infrastrukturen för att assimilera innovation.
Rapporten beskriver programmen för regulatoriska sandlådor och öppnar den offentliga sektorn som en spelplats för att testa ny teknik som autonoma fordon. Dessutom främjas samarbeten mellan den offentliga och privata sektorn för att utveckla banbrytande lösningar som kommer att gynna israeliska medborgare inom områden som autonom kollektivtrafik eller modulär konstruktion som syftar till att öka utbudet av tillgängliga bostäder i Israel. Den nya generationens statliga stödverktyg för innovation kommer att förbättra den service som tillhandahålls till allmänheten och det dagliga livet och kommer att göra det möjligt för Israel att fortsätta att bevara en ledande position gentemot andra globala innovationsnav.
Israeliska teknikföretag kommer också att behöva anpassa sig till en föränderlig verklighet och till sin nya status som mogna företag med föränderliga behov för att upprätthålla sin globala tillväxt. För att fortsätta att vara innovativa måste dessa företag fortsätta att investera i FoU och diversifiera verksamhetsområdena och de marknader där de är verksamma. I detta sammanhang tar rapporten upp en av de faktorer som kommer att bidra till byggandet av kompletta teknikföretag i Israel: samarbeten mellan teknikföretag i Israel och universitet och forskningsinstitut. Idag bedrivs de flesta samarbeten mellan industri och akademi i Israel av utländska företag, främst Microsoft och IBM som tillsammans står för hälften av de gemensamma forskningspublikationer som bedrivs inom akademin och finansieras av högteknologiska industriföretag. De växande israeliska teknikföretagen avstår i allmänhet från att använda denna väg för att stödja sin egen fortsatta innovationsutveckling trots tillgången på högkvalitativ personal.
Sammanfattningsvis upptar framgångshistorierna om israelisk högteknologi – inklusive megafinansieringsrundor av växande startups och anmärkningsvärda exits – de flesta högteknologiska rubrikerna. Men dessa berättelser döljer ibland de utmaningar som ligger latenta i högteknologins framtid, särskilt de för unga nystartade företag i de tidiga stadierna av verksamheten som ännu inte har bevisat sig. I ett brett perspektiv har antalet nya startups i Israel minskat under flera år,4 Och antalet tidiga finansieringsrundor växer i betydligt långsammare takt än för senare omgångar. Antalet tidiga finansieringsrundor ökade med 20% jämfört med 2019 och uppgick till nästan 1 000 år 2021, medan antalet senare omgångar fördubblades och nådde över 400. Som ett resultat av dessa trender riktades endast 4% av alla finansieringsrundor 2021 (cirka 1,1 miljarder dollar) till såddstadier. Dessutom, som nämnts ovan, nådde mer än hälften av det totala kapitalet som anskaffades av privata teknikföretag i Israel 2021 bara tre sektorer, alla mjukvarubaserade. Detta resultat kan indikera utvecklingen av ett mångfalds- och riskfördelningsproblem i den israeliska högteknologiska industrin. Innovationsmyndigheten övervakar ständigt dessa siffror och bedriver relevant forskning.
En annan central utmaning där israelisk högteknologi måste förbättras är mer mångsidig inkludering av olika befolkningssektorer som från och med 2022 är underrepresenterade, inklusive när det gäller anställdas geografiska spridning. Att bevara den homogenitet som kännetecknar högteknologi tillsammans med dess snabba tillväxt och den höga efterfrågan på att arbeta inom detta område kan leda till skador i den israeliska sociala strukturen och öka socioekonomiska skillnader. Den snabba övergången av högteknologiska företag till att arbeta hemifrån under Covid-krisen och därefter till en hybrid arbetsmodell som kombinerar arbete hemifrån och kontoret har öppnat nya sysselsättningsmöjligheter. Följaktligen finner företag som är intresserade av att kämpa med den kroniska bristen på högteknologiska arbetstagare att de behöver skapa attraktiva möjligheter för dem som bor utanför centrala Israel och landets viktigaste centra för högteknologisk sysselsättning. Regeringen måste se till att det skapas infrastruktur för att möta detta behov, till exempel genom att lägga bredbandskommunikationsinfrastrukturer och skapa lämpliga transportlösningar för att minska pendlingstiderna de dagar då anställda fortfarande måste resa till kontoret.
Sammanfattningsvis måste Israel undvika självbelåtenhet och falska förväntningar om att ekonomins centrala exportsektor kommer att fortsätta att leda den globala arenan utan långsiktiga investeringar. Landets glidning ner i Global Innovation Index och mätvärden som utvärderar motståndskraften hos israelisk akademi är bevis på detta. Tidigare investeringar på nationell nivå gjorde det möjligt för Israel att inta ledande positioner inom innovationsområdet, och med tanke på landets betydande beroende av denna industri är det viktigt att skydda den i dagens föränderliga verklighet.
Ansvarig utgivare för Israelinnovation.se är John Lidén och hemsidan använder vedertagna källor från israeliska och internationella medier. Välkommen.
